Ok, inte mina. Min man fick feeling och skrev ett inlägg om sina värsta reseminnen, så idag är det Herr Kapten som står för skrivandet här. Inte de härligaste av reseminnen, men ack så underhållande tycker jag.

1. Cancun

Omgivet av de vackraste ständerna och naturen, samt en kulturhistoria som får vem som helst att tappa fotfästet reser sig denna blaffa till stad. Fula hotellkomplex mitt på stränderna, ogästvänligt och allmänt gräsligt. Vi kanske hamnade helt off här, men vid nästa Yucatanbesök blir det inte ens ett kortare stopp här. Om det inte gått in – Cancun suger. (våra bästa Mexiko-tips finns här)

2. Läckande bil genom USA

När du köper en bil av en legalt drogförsäljande knasboll i San Fransisco finns det några saker att tänka på. Visst är det coolt som fan med en cab, men om ”taket” läcker som ett såll och du kör kust till kust med blött arsle tar det ibland ut sin rätt. Speciellt om det, tex i Arizona, inte regnat så mycket på 70 år som när du var där…

Sen funkade bilen lite si så där också, men den såldes skitdyrt i Washington DC och är idag bara en skön story.

3. Kräkande barn på färja Fajardo – Culebra, Puerto Rico

Att i hög sjö se sitt ena barns mage vändas in och ut samtidigt som det andra barnet gråter av magsmärtor triggar föräldraångesten så den slår i taket. Jag ångrade all reseplanering och undrade vad i hela helvetet jag utsatt barnen för. Det blev knappast bättre av att vid avstigning fatta att vi satt oss långt fram i båten där det gungar som absolut värst. Ja det fanns platser längre bak…

Även fast Culebra sen var ett grymt ställe ingen av oss skulle vilja ha obesökt (inte barnen heller – jag lovar) kommer jag tänka mer än en gång före jag bokar in färja i resrutten igen. (finns mer att läsa om denna färd här)

4. Upptäcka vattkoppor på flyget

På flyget mellan Stockholm – Florida upptäckte vi första vattkoppan på dotterns mage. Vi visste att kopporna gått på förskolan och vi hade in i det sista varit livrädda för att det skulle bryta ut. Man får alltså inte flyga med vattkoppor på grund av smittorisken. Jag vet inte hur många på planet hon smittade, men jag hoppas än idag att någon inte drabbades allvarligt. För vuxna kan det till och med vara farligt. Den ångesten är inte heller att leka med.

5. Lita för mycket på Tripadvisor

Olika personer värdesätter olika saker. Det är en sak som blir tydlig om du använder dig av Tripadvisor för att få tips om tex boende. Om jag får lov att generalisera lite; amerikaner gillar att bo nära vägar som gör det lätt att ta sig till olika ställen som flygplats, shopping m.m. Det är inget fel med det. Egentligen. Men om du vill bo lite mysigare och kanske till och med ha möjligheten att gå nånstans och lämna bilen (toppen om man vill ta ett glas eller två och vidhåller svenska värderingar om drink-and-drive) är det oftast inte ok att bo bredvid stora amerikanska gator eller i ett flygplatsområde. Vi har gått på den här niten ett par gånger nu.

Full pott på Tripadvisor kan vara ett skitigt flygplatshotell med sugig frulle och pool på parkeringsplatsen. Be ware!

6. Manuel Antonio efter Santa Teresa, Costa Rica

Alla har säkert varit med om det nån gång. Att hitta paradiset och sen åka därifrån. Vad tror man ska hända egentligen!? Det är klart att det är som upplagt för besvikelse. Ingenting kan bli bättre, men ändå envisas jag att tro att så är fallet. Nyfikenheten att upptäcka nåt nytt tar överhanden, och det är ju generellt sätt en bra drivkraft, men ibland blir det pannkaka. Gräset är inte alltid grönare helt enkelt.

Att komma till superturistiga, trånga och omysiga Manuel Antonio efter att ha tillbringat livet som surfare i paradiset Santa Teresa var så hemsk att vi stack därifrån efter en dag för att söka nåt annat, bättre eller i alla fall skillnad. Det är så klart orättvist mot MA men allt handlar om vad man jämför med. Och nationalparken där går verkligen inte att klaga på. (mer om denna resa finns att läsa här)

7. Köerna och boendet i Key West

”Det tar ett par timmar att köra från Miami till Key West” fick vi höra. Splendid! tänkte vi och satte oss för att naivt nog tro att vi skulle vara framme ett par timmar senare. Nja, inte direkt. Köerna var brutala. Än värre med barn som hatar att åka bil.

Väl framme väntade nästa överraskning. ”This is not acceptable! You have to sanitize this place!” är det inte ofta jag ryter till en telefonsvarare. Som tur är. Skitigt och dyrt – risig kombo.

Måste dock tillägga att vi tyckte om Key West! Och utsikten från uteplatsen gick inte att klaga på. Dock inte helt avslappnat häng med en 2.5 åring här.

Det var mina värsta reseminnen. Vilka är dina?