Nästa inlägg skulle handla om Castillo San Felipe del Morro, men då jag har fått frågor om hur det funkade att ta färja till Culebra tänker jag sticka emellan och hoppa lite i den kronologiska ordningen och istället skriva om den beryktade färjan. 🙂 Och om hur vi lyckades undslippa köer.
Jag har en tendens att alltid skriva lite för långa inlägg så jag inleder med…
Kortfattade tips om att resa med färja till Culebra:
- Om möjligt åk en vardag och undvik den tidiga färjan.
- Sitt långt bak i färjan och förbered genom att ta åksjuketabletter innan.
- Stanna mer än en natt (vi stannade 4 nätter vilket kändes alldeles för lite).
- Åk tillbaka till Fajardo med tidig färja och köp biljetter dagen innan.
- Ta med tillräckligt med kontanter till bilparkeringen vid återresa.
Som många andra läste jag berättelse efter berättelse om hur gräsliga köerna för att få biljetter till färjan är. Överallt blir en rent avskräckt för att uttrycka det milt och vi tittade lite på vad det skulle kosta att flyga. Men prisskillnaden mellan färja och flyg är stor. Och med fyra stycken i familjen hade flyg kostat för mycket. Istället betalade vi nu ca 10 usd tur och retur för hela familjen.
Och så var det inte bara den långa kön som verkade besvärlig. Även om en köat från tidig morgon i stark sol utan att kanske ens veta vilken kö som går till Culebra och vilken som går till Vieques kanske det väl framme vid biljettluckan inte skulle finnas några biljett kvar att köpa. Det går inte att köpa biljetterna i förväg utan en måste vara på plats några timmar före färjans avgång och då kan en bara köpa biljetter till nästgående färja. Och då vi skulle åka med en två- och femåring kändes det lite väl krångligt.
I ett tidigare inlägg som skrevs inför resan länkade jag till en fantastiskt informativ text om färjorna (skriven med glimten i ögat) som finns att läsa på ett hostels websida. Där står mycket bra info som är tydlig kring det som går att vara tydlig kring vad gäller färjorna. Det står mycket ”might” med understruket texten. Och denna textrad står skrivet i rött. ”The 9:00 AM ferry to Culebra is the busiest ferry and you may need to get in line 2-4 hours prior to departure. Example: you may need to get in line at 5 – 6 AM to get a ticket for the 9 AM ferry”. Just detta läste jag på flera andra ställen.
Så när är det bäst att åka?
Jag började misstänka att det kanske var högre tryck på morgonfärjorna och framförallt på helgen då kanske många åker över dagen eller bara över nån natt. Så vi ställde frågan till några av de airbnb-boenden vi tittade på att hyra på Culebra; om det skulle vara enklare för oss att ta färjan kl 15 en måndag. Vi fick bekräftat att det förmodligen skulle vara smidigare att åka en vardag och att åka med eftermiddagsfärjan. Och så planerade vi resan efter det.
Och såhär gick det!
Vi åkte från San Juan med hyrbil för att anlända ca 2 timmar före färjan skulle gå. Vi hade tagit lite höjd för trafik och för att hinna hitta en parkering. Vi körde direkt till hamnen och jag gick ur bilen där vi såg vakter och kravallstaket och frågade mig fram om det var här jag kunde köpa biljetter. Jag pratar tyvärr ingen spanska och vakterna här pratade inte mycket engelska. Men de var väldigt vänliga så med lite pekande kringlade jag mig fram längs kravallstaketen som stod i långa rader. Jag var helt ensam! Inte en enda människa i kö! Väl framme vid biljettluckorna stod en vakt till som visade mig fram till en av luckorna. Det var inte så att det kändes som att jag fick gå fram till vilken lucka som helst. Jag försökte kika in men det var ingen där. Jag väntade lite och frågade sen vakten om jag skulle plinga eller ropa eller liknande, varpå hon gick fram och snackade med killen i luckan precis bredvid och vinkade sen åt mig att det var ok att gå dit. Jag köpte våra biljetter utan problem! Tjoho!
Parkering
Hyrbilar får inte tas med på färjan, så det andra att tänka på är parkering om man som vi tog sig till färjan med hyrbil. Det finns fler parkeringar och jag vet inte om någon är bättre än den andra. När vi anlände fanns det iaf gott om parkeringsplatser så vi valde en på måfå. Från andras reseberättelser att döma kan det framförallt vara kaos att hämta ut bilen när man kommer tillbaka på grund av att betalning sker i efterhand i en p-automat som bara tar kontanter. Där vi parkerade vår bil fanns det bara en sån. Så om det är mycket folk på färjan tillbaka kan det nog vara bra att en i sällskapet går i förväg och fixar med betalning.
Vidare mot kön till själva färjan dit vi hade blivit ombedda att komma en timma innan avgång. Innan kön började fick vi stanna för att få alla våra väskor genomsökta. De tittade inte så noga men inga resenärer undantogs vad jag kunde se.
Det var inte många som köade med oss, vilket var skönt för här sprang barnen fram och tillbaka fram och tillbaka. Hur hade det gått om dessa rader varit fyllda med folk under en timmes väntan? Fläktarna i taket vittnar om att det kan bli rejält varmt här.
Och så var det äntligen dags att gå på färjan.
På färjan
Samtidigt som allt gick enligt plan och biljettköpet gick över förväntan, hamnar resan på listan över värsta reseupplevelserna någonsin. Men vår upplevelse går att undvika. Så vad hände? Jag är van vid vatten, har spenderat somrarna i ytterskärgården sedan jag var barn, men trots stor cargo-färja var sjögången brutal och det värsta jag upplevt i stor båt. Vi dunkade upp och ner upp och ner och åt sidan. Min man som redan innan led av lite solsting och vår äldre dotter som brukar bli åksjuk i bilen, hade tagit åksjuketabletter. Vi hade ju läst om att detta kunde hända, men inte kunnat föreställa oss hur illa det kunde vara. Men jag och lilltjejen hade inte tagit tabletter. Det delades ut kräkpåsar och många vuxna var dåliga. Usch, det var verkligen hemskt och jag satt och stålsatte mig och tänkte att ”vad f-n har vi tagit med barnen på, det är absolut inte värt det” och där och då ångrade jag resan. Och ungefär då började minstingen kräkas och i desperation försökte vi få upp den där kräkpåsen vi fått, men nej, det gick inte. Stackars, stackars barn, jag hade sån föräldraångest. Av med kläderna och svepa in henne i en handduk.
När vi klev av båten var det en vänlig man som sa att vi nästa gång ska tänka på att sätta oss långt bak i färjan och att det inte var sjögång åt andra hållet. Ok. Känsla av stor lättnad att vi inte skulle behöva vara med om detta igen om några dagar. Och känsla av idioti då jag såklart vet att det hoppar mindre långt bak i båten. Varför tänkte jag inte på det?!?
Men fram kom vi och det var ljuvt att återigen mötas av en supertrevlig airbnb-värd. Mer om det i senare inlägg, men några minuter efter vi hade klivit av färjan stegade vi lättade och lyckliga in i ett drömboende på en drömö.
Tillbaka till Fajardo
I.o.m. att vi skulle köra vidare till Rincon efter Culebra, valde vi att åka med den tidiga 6.30-färjan tillbaka till Fajardo. Det var lyckat på flera sätt. Dels för att vi då fick köpa färjebiljetterna tillbaka dagen innan. Ett undantag från att annars inte få köpa biljetter i förväg. Nu kunde vi istället komma till färjan en halvtimma innan avgång och gå på direkt. Och då det inte var så hårt tryck på morgonfärjan var det sen ingen kö att hämta ut bilen på parkeringen i Fajardo. Så orkar en gå upp tidigt kan det också vara ett tips att åka tillbaka med den tidiga färjan.